Stig Andersson


Nikolaus björnrivna får


På tal om Aspnäsets gård, där bodde Nikolaus Henriksson, 109
år gammal, och därmed Nordens äldsta man. Han övertog gården efter sin far i början av 1900 talet och överlät den till en släkting i början av 1970 talet.

Nikolaus var min närmaste granne, den bästa granne man kunde önska sej, en tystlåten och försynt man, men med mycket humor. Jag vill här berätta om en episod från 1936 när Nikolaus var inblandad. Nikolaus var då en ung man på 73 år, även jag var något yngre och spänstigare på den tiden. Farbror Nick som vi brukade kalla honom hade släppt ut sina får på skogen ca 5 km från byn. Han hade 20 får denna sommar.

Efter någon vecka kom fåren springande hem och åtta får saknades. Nick anade att lo eller björn varit framme och rivit fåren. Han kom hem till mej på kvällen och bad att jag skulle försöka leta rätt på de saknade fåren. Jag hade en bra älghund då så med hans hjälp skulle jag nog klara av det.

På eftermiddagen andra dagen tog jag med mej hunden och åkte opp till vallen där fåren gått på bete. Efter någon timma hade jag hittat sex får, alla illa tilltygade och rivna av björn. För att få ersättning för rivna djur måste ägaren ha intyg från polis att djuren var rivna av rovdjur. Jag ringde polis Persson i Stugun som lovade komma, men han hade inte tid förrän om två dagar. På kvällen ringde han och frågade om han gick ta med sej tre journalister en från ÖP, en från Länstidningen och en från Sundsvalls tidning, och det hade ju varken Nick eller jag något emot.

Andra dagen stack jag till skogen för att försöka hitta dom två får som fattades, och jag hade tur. Dessa får låg tillsammans, halvt uppätna och på en tall i närheten hade björnen gjort några rivmärken i barken. När jag stod där och betraktade de här märkena efter klorna, kom jag att tänka på dom tre journalisterna som skulle vara med nästa dag. Jag måste nog bättra på rivmärkena en aning.

Den här dagen hade jag mekat med en gammal motorsåg och hade en skruvmejsel i bakfickan. Jag tog nu skruvmejseln och gjorde några rejäla repor i barken, här hade björnen varit ilsken. Nästa dag lotsade jag polis och journalister runt på skogen och när man kom till tallen med revorna blev det mycket fotograferande. Polis Persson och jag fick stå framför tallen och hålla upp resterna av fåren.

Nästa dag var det stora rubriker i tidningarna i Skyttmon har en stor slagbjörn rivit åtta får. Björnen har i fullt raseri hoppat på en tall och rivit stora bitar ur barken. När jag sedan berättade för Nick hur det förhöll sej skrattade han gott. Han brukade sedan många gånger påminna mej om när jag agerade björn där uppe i skogen. Farbror Nick fick ersättning för sina får så småningom, men tordes inte släppa sina får på skogen mer denna sommar.

***

2003-03-25